Klimatets påverkan på företagandet och penningplaceringar

november 11, 2009

Allt företagande och även aktiehandel för den delen kommer att påverkas av klimatförändringarna nu och i framtiden.

På plussidan kommer nya möjligheter för affärsidéer inom energi och miljö att finnas. De som är mest framsynt och kan kapitalisera sina idéer kommer att kunna bli mycket framgångsrika i framtiden. Allt företagande, men även placeringar i aktier och fonder bygger på att man tror på en positiv utveckling inom de områden man verkar. Och här blir det inte lätt, då många oförutsägbara faktorer kan påverka eller förutsättningar ändras över en natt. Historien berättar om många sådana felsatsningar. Politiker kan också  lägga om skatter som helt förändrar lönsamheten i ett företag eller projekt.

Då det speciellt gäller vad klimatförändringarna kan åstadkomma på olika områden ger jag några exempel som jag läste i DI idag. Inom branchen råvaror där gruvor och energibolag finns, kommer exempelvis ökad kostnad för koldioxid att ge en högre produktionskostnad. Aluminium förbrukar stora mängder el. Gruvindustrin är vattenberoende.

Jordbruket i världen som skall försörja en allt större befolkning kommer också efterhand att kräva allt mer vatten för bevattning. Vatten är redan idag en bristvara i världen (Spannmål räknas för övrigt till råvaror). Jordbruket står också för en stor del av växthusgaserna. Således kommer klimatförändingarna att driva priserna och vädret kan ge stora fluktuationer. För aktiespekulanten finns det då möjligheter till goda aktievinster men dock till mycket höga risker.

Klimatförändringarna ger mycket oväder och värmeböljor med ökande försäkringspremier som följd. Fastigheter med bra energieffektivitet blir däremot attraktivare.

Ja, hur skall man nu som företagare och börsspekulant förhålla sig förhålla sig till klimatförändringarna. Mitt råd är att läsa så mycket som möjligt från alla typer av experter, media, kompetenscentra, finanstidningar etc men framför allt bilda Dig en egen uppfattning. Lita inte på den s.k. ”nomenklaturan” dom brukar nästan alltid ha fel, när man har facit.