Nu börjar vi närma oss finalen på årets älgjakt. En underbart fin jaktdag är till ända. Jag har nu deltagit 15 dagar under årets jakt, men eftersom vi nu bara har ett djur kvar på vår tilldelning tror jag att det nu får vara nog för i år. Det här året var nyprimiär för mig eftersom jag inte jagat sedan i slutet av sjuttiotalet. Jakten i år har inneburit mängder av härliga upplevelser med Brattås jaktlag. Spännande dagar, ibland väldigt långa och jobbiga men ändå skön avkoppling. Vilka naturupplevelse man får när man förflyttar sig mellan olika såtar och pass. I jaktlaget har vi mer än hundra byggda pass, alla med olika karaktär och natur. Det är ju inte bara älgar man ser, utan även en del andra djur kan dyka upp kring passet. Jag har sett både räv, hare, orrar och en del andra fåglar. En dag när satt på ett pass så såg jag att något starkt gult lyste femtio meter från jakttornet. Efter jakten går dit och kollar och finner mycket fina kantareller. Man ser bärställen och färsk björnspillning och div annat på väg till passen. Man ser fin nyplanterad skog, man ser skog som behöver röjas, misskött skog och skog som behöver avverkas. Ibland har jag haft pass på mitt eget skogskifte, då sitter man och filosoferar över vilka åtgärder man borde göra just där med det området. En kväll i oktober skulle jag tillsammans med två tjejer i jaktlaget hämta en älg ganska långt inne i skogen med ”järnhästen”. På vägen upp för berget fick vi motorstopp och vi höll på ganska länge innan vi fick igång motorn igen. Sedan på vägen ned körde vi fast ordentligt och satt fast så länge att det blev helmörkt. Det var tufft att i kolsvarta mörkret, utan väg och lyse,ta sig ner med älgtjuren på släp. Inte blev det bättre av att den ena tjejen var utan mörkerseende och själv var jag så svettig att glasögonen bara immade igen. Då var man kanske inte helt inspirerad av att börja slakta älgen innan man fick gå hem. Men det ingår ju som en del i upplevelsen att ta tillvara köttet. Den här helgen var också min nioårige son David med på jakten. Han har faktiskt var med rätt många dagar nu och han har ett stort jaktintresse och det är viktigt att dom unga börjar tidigt. Vi behöver både fler tjejer och yngre jägare. Medelåldern är tyvärr alldeles för hög nu. Jag tror faktiskt att rekryteringen kan bli ännu svårare nu då jaktområdet dessutom innehåller ett antal björnar. Det verkar också som om ungdomen gärna fastnar framför TV och dataspel nu för tiden och nästan aldrig är ute i naturen, vilket är synd framför allt för dem själva.
Bilden nedan på David och mig är från idag den 25 okt.
Några andra bilder från årets jakt.
Publicerat av odmark 
