Vad är biogas?

Jag läste i en artikel att man på Vattenfalls kontor skickar all kaffesump, ca 300 kg på en vecka, till avfallsverk för rötning. Vid rötning framställs Biogas och som biprodukt får man biogödsel.

Biogas som består av metangas och koldioxid klassas som en av de renaste drivmedlen för fordon. Den ger inte heller någon nettoökning av CO2 till atmosfären. Innan man kan använda den till fordonsbränsle måste rågasen renas. Förutom till fordon kan biogasen användas till uppvärmning och till elgenerering.

Vi kan också få biogas från avfallsanläggningar, slakterier, gödselstackar etc. Det som gör biogasen så intressant är att den produceras ur någon form av avfall ur produkter och material.

Nedan info ur Wikipedia
När mikroorganismer bryter ned hushållssopor och annat biologiskt nedbrytbart avfall i en syrefri miljö, bildas metan(CH4) och även koldioxid(CO2). Biogas kan utvinnas i reningsverk på soptippar och på andra platser där biologiskt nedbrytbart material finns. Rötgas och sumpgas är andra namn på biogas. Slutprodukterna blir dels metangas vilket är ett fullvärdigt biobränsle för fordon dels rötslam som används som ett jordförbättrande gödselmedel Många reningsverk har idag egen biogastillverkning för att täcka sitt energibehov.

Biogas är det biobränsle som kräver minst odlingsareal i förhållande till resulterande energimängd enligt en artikel i Der Spiegel nr 16/2006, och enligt regeringen (2005-10-07) skulle Sverige kunna producera biogas för cirka 80 000 fordon år 2010

 

Sjöfarten – miljöbov?

Man kanske har för sig att sjöfarten är ett rent och miljövänligt transportsätt i förhållande till flyg och tung lastbilstrafik. Kan hända att det också är så, om man räknar utsläpp per viktsenhet transporterat gods. Jag har inte sett några sådana jämförelser men enligt siffror ifrån IMO(FN) så släpper sjöfarten ut mycket mer än man kunnat tänka sig. Fartygens sammanlagda utsläpp är 1,12 miljarder ton koldioxid vilket är nästan 4,5% av det totala globala utsläppen och ingefär dubbelt så mycket som flyget. Dessutom tror man att sjötransporterna väntas öka utsläppen med upp till 30% till 2020.

Fartyget Emma Maersk som är världens största containerfartyg är naturligtvis också störst då det gäller utsläpp. Rederiet AP Möller-Maersk släpper ensamt ut lika mycket CO2 som hela Danmark.

Uppgifter hämtade ur Veckan Affärer.

Etanol som drivmedel?

Det blir allt svårare att förhålla sig till etanol som drivmedel trots dess positiva inverkan på klimatet.

Enligt Dagens Industri idag konstaterar Internationella valutafonden IMF i sin senaste globala översikt:”Trots att biobränslen fortfarande bara svarar för 1,5% av det globala utbudet av flytande bränsle, svarar de nästan för hälften av den ökande konsumtionen av viktigare matgrödor under 2006 och 2007, mestadels på den majsbaserade etanol som produceras i USA” . Man påstår vidare att ” Efterfrågan på biobränslen har drivit upp priserna inte bara på majs utan också på annan spannmål och på kött, ägg och mejeriprodukter”. Dessutom vet vi att dyrare mat på senaste tiden har utlöst hungerkravaller på många håll i världen. Jag hörde senast igår på radion att flera fattiga länder har reagerat med exportförbud på ris och även med andra begränsningar. Att hindra en fri internationell marknad blir på sikt bara värre för de fattiga länderna.

Vi kan nog också förvänta oss att nya krishärdar uppstår på grund av matbrist och en oroligare värld.

Det blir därför svårt att som miljövän och med gott samvete verka för en fortsatt storskalig etanolproduktion baserad på matgrödor för att den rika världen skall kunna leva sitt liv som vanligt, om det samtidigt orsakar svält och stora hungerkatastrofer i världen.

 

Grön aktie med bra utveckling!

Den 10 feb 2007 hade jag ett inlägg ”Energiaktier med potential”, där jag tog upp YARA International som ett företag värt att satsa på. Företaget tillverkar biodynamiskt gödselmedel. Efterfrågan på gödsel ökar hela tiden i takt med att fler och fler människor behöver mat samt till produktion av skog och biomassa.

Aktien har verkligen motsvarat förväntningarna och hela tiden stigit på nedåtgående börs, och betalas idag 344 Norska kronor

Skall regeringen reglera virkespriserna?

Facken inom pappers, grafiska och skogs&trä kräver nu att regeringen skall reglera virkespriserna på marknaden och vilka som får köpa virke.

Frågan är om det skulle förbättra lönsamhet och konkurrenskraft inom den svenska skogsindustrin. Sverige har haft fallande virkespriser över lång tid  vilket har gjort skogsbruket mindre lönsamt. Nu inför klimathotet är det viktigt att landets skogägare har råd att sköta skogen så att tillväxten och kvalitén gynnas. Lönsamhet är en förutsättning för ett aktivt, farmtidsorienterat och miljöinriktat skogsbruk. Till facket kan man också säga att förutsättningarna för bra löner och god arbetsmiljö i skogen kräver att ägarna har råd med det.

Industrin dvs de som förädlar virket har i alla tider, i framgång och motgång, alltid ropat på lägre virkespriser och det ligger ju i saken natur. En av orsakerna till att priserna har kunnat hållas så låga i Sverige, lägre än i Finland, Norge, Danmark och Baltikum, har varit den oligopolliknade situation vi haft i Sverige med få starka köpare och många små skogägare.

Jag tror inte det har varit speciellt gynnsamt för industrin då man inte ansträngt sig nog mycket för att rationalisera eller verka för ökad förädlingsgrad eller att utveckla nya kreativa produkter. 

 

Svårt att få ut virke i vinter.

Klimatproblematiken kommer att påverka skogsbruket både positivt och negativt. Att efterfrågan på virke och biobränsle har ökat är naturligtvis gynnsamt för skogägaren men påverkar skogindustrin som med höjda virkespriser får allt svårare att konkurrera med sina produkter på världsmarknaden. Ett annat problem som har accentuerats denna vinter är att det blir allt svårare med nuvarande maskinpark att driva ut virket. Säsongen med frysta marker blir allt för kort och vägarnas kvalitet gör också att det blir svårt också för lastbilstrafiken.

Vi har sålt några avverkningar till SCA denna vinter som dom har drivit ut men med stora problem och markskador som följd. Resultatet av utskotningen är manshöga hjulspår i terrängen och på basvägar som helt förstörts. Vad man kan konstatera är att maskinerna är för stora i förhållande till markbärigheten. Även om vi har haft perioder med kallt väder så har inte tjälen blivit djup nog. Det här är något vi kommer att få leva med i många år framåt varför andra åtgärder måste till.

Utvecklingen av skogsmaskinerna måste nu rikta in sig på att minska marktrycket med andra tekniska lösningar, exvis hela band under ekipaget så att vikten per ytenhet reduceras väsentligt, det är nog den enda lösningen. Självklart kan man använda mindre maskiner som lastar mindre men då minskar effektiviteten och det tror jag ingen accepterar idag.

Allt hårdare press på virkesköparna

De ryska virkestullarna som med all sannolikhet kommer att höjas med 50% till 15 EUR per kubikmeter, motsvarande 140 kr. Höjningen kan komma att ske den 1 april.

Det här kommer att medföra en stark press på den svenska och finska skogindustrin. Skogindustrierna i Sverige, Tyskland och Finland inporterar ca 20 miljoner kubikmeter timmer och massaved från Ryssland. Virket kommer att behövas och måste med andra ord köpas från annat håll.

Vi kommer att se allt högre virkespriser i Sverige i närmaste framtiden vilket ökar råvarukostnaderna för industrin med försämrad lönsamhet som följd. Skogsaktier är nog inte att rekommendera inom den närmaste framtiden.

Vad vi kan hoppas på i branchen är att industrin nu sätter igång och utvecklar nya produkter med ökad förädling och smartare varumärkesbyggande för att höja priserna på sina produkter.

PS Beskedet om höjningen har kommit! Kolla på länken nedan. http://www.papernet.se/iuware.aspx?pageid=395&ssoid=78685