Att bilindustrin starkt bidrar till att smutsa ner miljön är ställt utan tvivel. Framför allt i tätbefolkade områden och städer, där en koncentration av bilar skapar, smogliknande problem, inversion och naturligtvis utsläpp av CO2 till atmosfären.
I Sverige, som ett glest befolkat land med stor yta, är utsläppen förmodligen försvinnande små ur ett globalt perspektiv. Även om vi skulle sluta köra privatbilar i Sverige skulle det knappas märkas totalt på jordklotet, åtminstone då det gäller CO2. Det som utgör det största problemet i Sverige är den tunga trafiken. Här måste naturligtvis krafttag tas för att få över tonnaget på järnväg och båt.
Sverige har allt sedan 60-talet varit ett högskatteland. Myndigheterna har haft en idé om att höga skatter är bra för utvecklingen och för befolkningens välstånd. Graden av skatteuttag ökar beroende på var politiskt man står på höger/vänsterskalan. Ju längre till vänster man kommer på den politiska skalan desto högre skatt vill man ta ut. I bland får man till och med höra, både från vänsterpartister och miljöpartister, önskemål framföras om att staten skall ta ut 100% skatt och att medborgarna då skulle få en medborgarlön istället.
Skatterna började stiga brant i Sverige när den offentliga sektorn expanderades delvis för att man ville skapa arbetstillfällen för alla de kvinnor som helt plötsligt skulle ut på arbetsmarknaden, samtidigt som industrin rationaliserades och effektiviserades.
Vad man kan konstatera är att i förhållande till övriga Europa har vi i Sverige från och med 70-talets början blivit allt “fattigare”, eller man kan säga att medborgarna i andra europeiska länder fått kommit i kapp och gått förbi. Jag minns när jag började jobba i ett exportföretag i början av 70-talet och ganska snart fick resa ute i Europa hur rik man kände sig som svensk. Jag tjänade strax över 2 000:- i månaden men när jag kom till Tyskland, Frankrike, England, Italien etc så tyckte jag allting var billigt. Kronan var starkt värderad i förhållande till andra valutor.
Efter det har skatterna ökat hela tiden, vi har haft ett antal devalveringar som också gjort oss “fattigare”, vi anammade inte EURO´n heller och i dag nästan 40 år senare blir man som privatperson chockad över hur dyrt det är om man t ex skall äta en lunch i något europeiskt land, för att inte tala om Norge. Kronan känns nästan som en skräpvaluta.
Konsekvent har statsmakten också beskattat drivmedel väldigt högt i Sverige. Initialt var orsaken till de höga skatterna att få intäkter till statskassan. Nu har man i retoriken miljön som orsak till de höga skatterna på drivmedel, för tillfället endast på fossila bränslen, men vänta bara skatter kommer förmodligen även på s.k. miljöbränslen.
I Sverige har man tvärsemot övriga Europa haft stort motstånd mot dieselbilar. Dom har beskattats extra hårt, vilket också gjort att vi har har en låg andel dieselbilar i Sverige, även om vi nu ser en ökning. Som alla vet drar moderna dieselbilar ca 25-35 % mindre bränsle än bensinbilar med samma motoreffekt. Det innebär också naturligtvis mycket mindre utsläpp av CO2, i nästan samma omfattning. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Diesel_cycle
Ett annat problem i Sverige är att bl a pga höga skatter så är den svenska bilparken i genomsnitt mycket äldre än den är i övriga Europa. Folk har helt enkelt inte råd i Sverige att ha nya moderna bilar vilka ju drar mindre bränsle, har bättre teknik, har bra avgasrening och är bra för miljön.
Genom att göra bilåkandet dyrare i Sverige binder myndighterna “ris åt sin egen rygg”, eftersom människor fortfarande bor i hela landet. Väldigt många måste resa långa sträckor med bil till jobbet, till affären, till skolor och sportanläggningar med sina barn. Kollektivtrafiken är för övrigt också mycket dåligt utbygd i glesbygden, då bussbolagen har svårt att få lönsamhet i icke tätbefolkade områden . Följden blir naturligtvis att det inte kommer att löna sig att jobba och man kommer att bli bidragsberoende eller så måste människorna flytta till städerna. Stora delar av Sverige töms på på människor och då uppstår nya problem uppstår då i stället i städerna. Vi ser redan nu brist på bostäder, segreation, kriminalitet och även där logistiska problem.
Det bästa för miljön i Sverige och för befolkningen i stort borde vara att alla bilägare hade nya dieselbilar med partikelfilter. Efterhand som forskning, utveckling och produktion möjliggör att biodiesel blir tillgängligt, kan transport och logistik upprätthållas för gemene man på ett rationellt och ekonomiskt rimligt sätt. När biodieseln finns kan man använda samma bil som man kör fossil diesel på, utan att tekniska förändringar behövs.
Det största problemet som jag ser det är att pga allmänna skatter och drivmedelskatter har dom flesta hårt arbetande svenska inte råd att köpa nya bilar, då dessutom dieselbilen är dyrare än bensinbilen bla pga mindre försäljningsvolymer (vilket beror på myndigheternas felaktiga prioritering genom skattesystemet). På kontinenten är priserna mer jämbördiga mellan bensin- och dieselbilar.
Redan nu finns för övrigt biodiesel tillgängligt och vi är också ganska nära en storskalig framställning från förgasat biobränsle eller framställning från svartlut.
Diesel framställd från naturgas, som är mycket bättre ur CO2 -synpunkt än från olja, finns också tillgänglig. Den marknadsförs i Sverige under namnet paradiesel och används i vissa städer i bussar, exempelvis i Sundsvall.
februari 14, 2008 kl 9:53 f m |
Så det har blivit.På omslaget till tidskriften Sunt Förnuft no l.2008:Sverige slår världsrekord i skatt.Medel-Svenssons marginalskatt slår allt.Robert Gidehag”År 2008 ska vara året då vi intensifierar opinionsbildningen för en rejält ändrad syn på skattesituationen i Sverige”.
Saxat:Sverige har högst skattetryck av alla länder i EU och OECD.Särskilt den höga beskattningen av arbete sticker ut.Över l,l miljon svenskar betalar högre marginalskatt än dem med de allra högsta inkomstgerna i omvärlden…. Undersökningen drar slutsatsen att Sveriges konkurrenssituation är hotad,inte minst därför att skillnaderna mellan Sveriges och omvärldens skatter växer.
Hur kunde det bli så här.
Fundersam
Fundersam