Jinma 354 + Farma 6 tons vagn

februari 29, 2008

Nu går ekipaget som jag tidigare skrivit om i full produktion, dvs hobbyverksamhet på helgerna. Ingen timmerstock är för stor för att kunna lastas. Jag är mycket nöjd så här långt och jag kört virke nu i ca 40 h.

Nu har jag precis införskaffat en vinsch vilket behövs i Norrlands terräng. Efter att ha tittat på en mängd fabrikat på nätet fastnade jag för Medle-vinschen från Agne Eriksson AB i Skellefteå. Två dagar från det jag beställde fanns utrustningen på Sundsvalls Busstation.

Vinschen är radiostyrd vilket gör att man kan jobba ensam utan problem. JAg kommer inom kort att montera vinschen. Först måste jag byta en hydaulslang på Farman då en vinkelkoppling gick sönder.
Se bild nedan

vinsch.jpg

Tekniska data:
Dragkraft: 1200 kg
Vajer: 35m, Ø6 mm
Vikt: 45 kg


Nyutvecklad bil som drivs på tryckluft!

februari 27, 2008

Jag fortsätter på temat transportsystem med tryckluft som drivmedel.

En fransk uppfinnare Guy Nègre lanserar nu runt om i världen en bil som drivs med den luft som vi alla andas.

Man fyller på tryckluft vid en bensinstation, något som skall ta tre minuter. Det skall också gå att ladda med hjälp av den inbyggda kompressorn. Sedan driver luftmotorn på 17 kW (23 hk) bilen i tjugo mil innan det är dags för en påfyllning.

Fyra tankar av kolfiberarmerad plast rymmer sammanlagt 300 liter luft, komprimerad till 300 bar. Det motsvarar enligt prospektet 20 kWh och utan avgaser, lovar uppfinnaren Guy Nègre.

Men det finns rätt mycket luft i dessa siffror. Mer energi än 12 kWh går inte att få ut av den uppgivna luftmängden, ens under bästa möjliga förhållanden. Där ligger den teoretiska gränsen, enligt Tony Burden, expert på strömningsmekanik och termodynamik vid KTH i Stockholm.

Den lagrade energin motsvarar (värmeinnehållet i) 1,4 liter bensin. Och det räcker inte för att driva en bil i tjugo mil, oavsett hur effektiv motorn är.

Ursprunget till luftmotorn var en bensinmotor där tryckluft ökade verkningsgraden. Nästa steg blev en motor som helt och hållet drivs med luft.

Nu är tryckluftsmotorer inget nytt. De har funnits i bilar sedan förra sekelskiftet. Och Jules Verne fantiserade om sådana redan på 1800-talet.

Detta projekt kommer med all säkerhet att bli en stor flopp och är enligt min mening orealistiskt nästan som en perpetum mobile.

air-car-engine-0607.jpg

Tryckluft för transport

februari 26, 2008

Som en uppföljning av mitt förra inlägg som handlade om att man lagrar energi från vindkraftverk i forma av tryckluft i tankar vill jag här påminna om att tryckluft genom åren också har använts till transporter av olika slag. Den moderna människa känner väl mest till pneumatiska ställdon som finns över allt i industrin och i bussar, tåg etc. Pneumatiska transporter av bulkmaterial är idag också populärt i industri och energisektor t ex transport av bränsleflis och pellets. Många minns väl också rörposten som var populärt ett tag innan datoriseringen, man skickade internpost på företagen i ett rör som trycksattes med fläktar.

Många fantastiska och spektakulära projekt startades också upp eller planerades under artonhundratalet men de flesta projekten blev stora floppar eller förverkligades aldrig.

Ett projekt som genomfördes var den pneumatiska järnvägen i England, South Devon Railway som byggdes av den kände uppfinnaren och projektören Sir Isambard K Brunel 1847-1848. Järnvägen var 24 km inledningsvis men byggdes ut till 32 km. Loket drevs av en pneumatisk kolv som gick i en lång tub under rälsen. Kolven som gick inne i tuben förbands mekaniskt med loket och längs hela röret fanns således ett spår(öppning) som tätades med läderpackning. Lokets hastighet var projekterat till 60 miles/h. Se bild nedan,klicka för större bild

tube.jpg

Hur som helst, projektet som visserligen kom igång blev aldrig någon succe pga kontinuerliga driftsstörningar och lades ner efter några år. Bland annat var det svårt att reglera hastigheten och under primärturen skenade loket mer eller mindre hela sträckan. Men det som slutligen fällde projektet var att råttor åt upp läderpackningen vilket medförde att röret inte tätade med stora energiförluster som följd.

Om Du är intresserad av andra intressanta transportsystem med luft kanDu gå in på länken nedan.

http://www.columbia.edu/~brennan/beach/chapter2.html


Vindkraft blir tryckluft

februari 25, 2008

Jag läste om att ett amerikanskt företag som heter General Compression skall ha tagit fram en teknik som ska göra det möjligt att lagra el från exempelvis vindkraftverk. Man skall göra det med hjälp av tryckluft.

Genom att byta ut vindkraftverkets elgenerator mot en kompressor kan energin från vinden lagras som tryckluft i tankar invid vindkraftverket. Tryckluften kan sedan omvandlas sedan till el.
Att lagra tryckluft i tankar är ju i sig vanligt på alla fabriker och inget märkvärdigt och till varje kompressor finns normalt en mindre trycktank eller så  har man stora tankar i kompressorcentralen. Men då pratar man om tryck på 5-10bar.

Det amerikanska bolaget påstår sig nu ha löst problemen med energieffektiv lagring. Hur vill jag nog syna, men man tänker sig att komprimera luften upp till 100 atmosfärers tryck och skall därigenom få en tank att räcka till mellan sex och tolv timmars eldrift.

Än så länge finns idén bara på papperet men tydligen tror man sig ha en prototyp framme på 1,8 MW under 2009.

(


SinterCast inne i portföljen igen.

februari 20, 2008

SinterCast är världens ledande leverantör av procsstyrningssystem för tillförlitlig volymproduktion av kompaktgrafitjärn(CGI).

Med minst 80% högre draghållfasthet, 45% högre styvhet, och dubbel utmattningshållfasthet mot konventionellt gjutet grafitjärn eller aluminium ger CGI ingenjören möjligheter att förbättra prestanda, bränsleekonomi och hållbarhet och samtidigt minska vikt, buller och avgasutsläpp i förbränningsmotorn.

De flesta motortillverkare har börjat använda CGI Komponenter.

Tillväxttrenden fortsätter att vara väldigt positiv säger Steve Dawson, VD för SinterCast. ” Vi har uppnått de flesta av våra mål 2007 och framstegen av vår teknologi och våra marknadsaktiviteter har blivit belönade av både kunder och aktiemarknad. Vi kommer att fortsätta med fokusering på teknisk utveckling och kundsupport då vi ser fram emot nya System 2000 installationer, nya SinterCast-CGI produkttillämpningar och nya serieproduktionsprogram som kommer fortlöpande under 2008″

Produktionsvolymen under fjärde kvartalet 2007 ökade med 43% jämfört med 2006.

SinterCast är noterad på den Nordiska börsen, under Small Cap segmentet.

Se ett års aktieutveckling nedan, idag står aktien i 129,50 (20080220)

sintercast.png

Jag har efter att varit ute ur aktien ett tag, åter gått in då jag tror att bolaget har stora tillväxtmöjligheter i och med att tekniken genom bättre bränsleekonomi bidrar till reduktion av växthusgaser.


Siemens Wind Power

februari 13, 2008

Det tyska komglomeratet Siemens är också stor på vindkraft.

Det påstås att man har bättre och pålitligare turbiner i effektområdet 2,3MW  än sina konkurrenter , framför allt på de som står tills havs.

Siemens Wind Power som är namnet på Siemens vindkraftsområde sålde mer än sextusen vindkraftverk fjol med en sammanlagd effekt på 6.866 MW.

Siemens Wind Power har en huvudfabrik i danska Brande men äger också rotorbladsfabriker i Aalborg och i Engesvang.

Nu har man också nyss invigt ytterligare en fabrik i Brande och den skall tillverka navet till samtliga vindkraftverk.

Man siktar på att trefaldiga produktionen till 2011 och bli en av de tre största vindkraftsproducenterna i världen, säger Andreas Nauer, vd för Siemens Wind Power i Danmark, till den danska tidningen Ingenjören.

Vindkraftsmarknaden i världen domineras av fyra jättar – Vestas, Gamesa, GE Wind och Enercon.Siemens finns bl a noterat på den tyska Frankfurtbörsen.

Nedan se ett års aktieutveckling

siemens.png


Drivmedel – växthusgaser

februari 12, 2008

Att bilindustrin starkt bidrar till att smutsa ner miljön är ställt utan tvivel. Framför allt i tätbefolkade områden och städer, där en koncentration av bilar skapar, smogliknande problem, inversion och naturligtvis utsläpp av CO2 till atmosfären.

I Sverige, som ett glest befolkat land med stor yta, är utsläppen förmodligen försvinnande små ur ett globalt perspektiv. Även om vi skulle sluta köra privatbilar i Sverige skulle det knappas märkas totalt på jordklotet, åtminstone då det gäller CO2. Det som utgör det största problemet i Sverige är den tunga trafiken. Här måste naturligtvis krafttag tas för att få över tonnaget på järnväg och båt.

Sverige har allt sedan 60-talet varit ett högskatteland. Myndigheterna har haft en idé om att höga skatter är bra för utvecklingen och för befolkningens välstånd. Graden av skatteuttag ökar beroende på var politiskt man står på höger/vänsterskalan. Ju längre till vänster man kommer på den politiska skalan desto högre skatt vill man ta ut. I bland får man till och med höra, både från vänsterpartister och miljöpartister, önskemål framföras om att staten skall ta ut 100% skatt och att medborgarna då skulle få en medborgarlön istället.

Skatterna började stiga brant i Sverige när den offentliga sektorn expanderades delvis för att man ville skapa arbetstillfällen för alla de kvinnor som helt plötsligt skulle ut på arbetsmarknaden, samtidigt som industrin rationaliserades och effektiviserades.

Vad man kan konstatera är att i förhållande till övriga Europa har vi i Sverige från och med 70-talets början blivit allt ”fattigare”, eller man kan säga att medborgarna i andra europeiska länder fått kommit i kapp och gått förbi. Jag minns när jag började jobba i ett exportföretag i början av 70-talet och ganska snart fick resa ute i Europa hur rik man kände sig som svensk. Jag tjänade strax över 2 000:- i månaden men när jag kom till Tyskland, Frankrike, England, Italien etc så tyckte jag  allting var billigt. Kronan var starkt värderad i förhållande till andra valutor.

Efter det har skatterna ökat hela tiden, vi har haft ett antal devalveringar som också gjort oss ”fattigare”, vi anammade inte EURO´n heller och i dag nästan 40 år senare blir man som privatperson chockad över hur dyrt det är om man t ex skall äta en lunch i något europeiskt land, för att inte tala om Norge. Kronan känns nästan som en skräpvaluta.

Konsekvent har statsmakten också beskattat drivmedel väldigt högt i Sverige. Initialt var orsaken till de höga skatterna att få intäkter till statskassan. Nu har man i retoriken miljön som orsak till de höga skatterna på drivmedel, för tillfället endast på fossila bränslen, men vänta bara skatter kommer förmodligen även på s.k. miljöbränslen.

I Sverige har man tvärsemot övriga Europa haft stort motstånd mot dieselbilar. Dom har beskattats extra hårt, vilket också gjort att vi har har en låg andel dieselbilar i Sverige, även om vi nu ser en ökning. Som alla vet drar moderna dieselbilar ca 25-35 % mindre bränsle än bensinbilar med samma motoreffekt. Det innebär också naturligtvis mycket mindre utsläpp av CO2, i nästan samma omfattning. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Diesel_cycle

Ett annat problem i Sverige är att bl a pga höga skatter så är den svenska bilparken i genomsnitt mycket äldre än den är i övriga Europa. Folk har helt enkelt inte råd i Sverige att ha nya moderna bilar vilka ju drar mindre bränsle, har bättre teknik, har bra avgasrening och är bra för miljön.

Genom att göra bilåkandet dyrare i Sverige binder myndighterna ”ris åt sin egen rygg”, eftersom människor fortfarande bor i hela landet. Väldigt många måste resa långa sträckor med bil till jobbet, till affären, till skolor och sportanläggningar med sina barn. Kollektivtrafiken är för övrigt också mycket dåligt utbygd i glesbygden, då bussbolagen har svårt att få lönsamhet i icke tätbefolkade områden . Följden blir naturligtvis att det inte kommer att löna sig att jobba och man kommer att bli bidragsberoende eller så måste människorna flytta till städerna. Stora delar av Sverige töms på på människor och då uppstår nya problem uppstår då i stället i städerna. Vi ser redan nu brist på bostäder, segreation, kriminalitet och även där logistiska problem.

Det bästa för miljön i Sverige och för befolkningen i stort borde vara att alla bilägare hade nya dieselbilar med partikelfilter. Efterhand som forskning, utveckling och produktion möjliggör att biodiesel blir tillgängligt, kan transport och logistik upprätthållas för gemene man på ett rationellt och ekonomiskt rimligt sätt. När biodieseln finns kan man använda samma bil som man kör fossil diesel på, utan att tekniska förändringar behövs.

Det största problemet som jag ser det är att pga allmänna skatter och drivmedelskatter har dom flesta hårt arbetande svenska inte råd att köpa nya bilar, då dessutom dieselbilen är dyrare än bensinbilen bla pga mindre försäljningsvolymer (vilket beror på myndigheternas felaktiga prioritering genom skattesystemet). På kontinenten är priserna mer jämbördiga mellan bensin- och dieselbilar.

Redan nu finns för övrigt biodiesel tillgängligt och vi är också ganska nära en storskalig framställning från förgasat biobränsle eller framställning från svartlut.

Diesel framställd från naturgas, som är mycket bättre ur CO2 -synpunkt än från olja, finns också tillgänglig. Den marknadsförs i Sverige under namnet paradiesel och används i vissa städer i bussar, exempelvis i Sundsvall.


Vindkraft lyfter i USA

februari 5, 2008

Enligt statistik från American wind energy association sätter investeringarna i vindkraft nytt rekord i USA. Man lade ner 9 miljarder dollar (ca 61 miljarder SEK) i nya vindkraftverk.

Elkapaciteten ökade med 45% vilket motsvarar elanvändningen för 1,5 miljoner hushåll.

Vindkraftföretag på den nordiska börsen är Vestas Wind System och Greentech Energy Systems.

På aktietorget finns svenska Borevind, ett litet investmentbolag som investerar i onoterade vindkraftföretag samt Eolus Vind, ett bolag som genom flera projekt har etablerat vindkraftanläggningar och sålt dem nyckelfärdiga till olika intressenter.


Vestas fortsätter att imponera.

februari 4, 2008

Världens största vindenergibolag meddelade på måndagsmorgonen att efterfrågan under det fjärde kvartalet varit ”stark”. Bolagsledningen justerar upp prognosen för 2007 års resultat både vad gäller omsättning och marginaler.

Vestas har varit en dragare i Ny Energiportföljen hela året 2007. Den har stått emot mycket bra också i början av året och förtsätter nu sin resa uppåt.

Efterfrågan på Vestas vindkraftverk är fortsatt stor, men framförallt är det marginalerna som ökar kraftigt. Vestas skriver i pressmeddelandet att rörelsemarginalen för 2007 väntas landa på nio procent, en rejäl förbättring jämfört med tidigare prognoser.

Bolaget behåller samtidigt sina prognoser för 2008. Vestas lämnar sitt bokslut den 27 februari.

Slutkursen idag den 4/2 slutade på 536 Dkk, 7,74%.

Nedan syns bolagets utveckling under de senaste tre åren.

vestas080204.png

Jag rekommenderar fortsatt satsning på Vestas, och ingen tvekan företaget växer och framtiden ser ljus ut även om man haft vissa tekniska svårigheter på sistone.


Nergrävd likströmskabel.

februari 2, 2008

Enligt Ny Teknik har ABB stora chanser att få en mångmiljardorder med rubricerad teknik till Sydvästlänken. Enligt samma källa skulle det innebära förutom ordern till ABB att Sverige kan göra jättevinster på elförsäljning till Europa. Tekniken HVDC light möjliggör att man kan reglera flödet i nätet. Enligt Björn Karlsson (professor i energisystem) ”Vi stänger dammluckorna i vattenkraftverken på nätterna och importerar billig nattel. På dagarna kan kan vi släppa på för fullt-tjäna miljarder kronor på att exportera el till Europa.

Björn Karlsson säger vidare ” ABB är världsledande, utan egentlig konkurrens. Jag tror att det är därför Svenska Kraftnät valt just den här tekniska lösningen. Det blir ett sätt att gynna den inhemska industrin. För ABB betyder den här ordern naturligvis oerhört mycket.”

Den nya tekniken behövs också för stora vindkraftparker. Idag har ABB levererat åtta st HDVC Light-system. Ytterligare tre är på gång att levereras.

Min slutsats är att ABB är ett företag som har enorma framtidmöjligheter inom Ny Energi för generering av el, transitering och styrning och kontroll.

Att lägga en del av sitt sparkapital i ABB-aktier kommer definitivt inte att vara fel. Jag såg förresten att Stefan Fölcher rekommenderade köp.