Ny order för favoritaktien.

Min favoritaktie inom Ny Energi är Vestas. Åter igen kommer en positiv nyhet från bolaget. Nedan saxat från DI idag (28/12) . Gårdagens kurs upp igen, var skall det sluta.

Det danska bolaget Vestas har fått en order på 32 vindkraftverk av typen V90 2.0 MW från ett dotterbolag i den spanska koncernen ACS/Cobra.Ordern omfattar även ett femårigt servicekontrakt. Leveranserna väntas påbörjas i september 2008, enligt ett pressmeddelande från bolaget.
Vestas meddelade tidigare på torsdagen att bolaget mottagit en order på 36 vindkraftverk av modellerna V90 1,8 och V90 2,0. Även denna order kom från Spanien.

Julhälsning

Jag önskar alla bloggare en

GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR

Aktieportfölj

Det är nu snart dags att göra en summering över årets placeringar. Börsen har ju ansetts haft en dålig utveckling i år på grund av olika händelser ex vis kraschen på den amerikanska bolånemarknaden.

Själv har jag haft en tydlig inriktning mot ny energi dvs vindkraft, solenergi, etanol, bränsleceller, gödningsmedel och till viss del även naturgas.

Jag har till och från på denna blogg skrivit om mina placeringar totalt känner jag mig ganska nöjd med en utveckling på ca 40%. Tyvärr har jag inte legat kvar hela tiden i alla aktier, då skulle utvecklingen varit ännu högre.

Nedan följer utvecklingen i år på de aktier jag har skrivit om och rekommenderat på denna blogg.

• Alfa Laval 29,45%
• Greentech 33,09%
• Morphic 56,46%
• Sintercast 80%
• Novozymes 14,61%
• Tricorona 122,89%
• Vestas 113,19%
• Yara 60,85%
• REC 134,21%

Som synes i genomsnitt en mycket bra utveckling. Vad som händer 2008 är det svårt att sia om, däremot vet man ju att det är alltid rätt och satsa i verksamheter eller regioner där tillväxt kan förväntas.

Etanol-manar till eftertanke

Det är verkligen bra att folk mer och mer blir miljömedvetna och söker sig till drivmedel som är förnybara men, läs artikelutdraget nedan ur Dagens Nyheter och fundera på konsekvenserna :

”Antalet nyregistrerade etanolbilar ökar kraftigt i Sverige. Ekonomi och miljö talar dock för att etanolen är en återvändsgränd.

240 limpor bröd eller 50 liter etanol? Med den frågan belyste DN Motor i lördags vilka stora mängder spannmål som krävs för att tanka en typisk svensk miljöbil. När bagaren Peter Fritzdorf lastade testbilen Volvo V50 Flexifuel med sina nygräddade limpor, lyckades han klämma in 120 stycken. Det motsvarar en halv tank med etanol.I det pågående arbetet med att hejda den globala uppvärmningen vill många dra sitt strå till stacken, men som DN:s granskning visat kostar etanol betydligt mer än det smakar. Grundproblemet är att bränslet inte är energieffektivt, vilket alla som tankar E85 väl känner till. Etanol innehåller mellan 35 och 40 procent mind-re energi än bensin.Detta faktum är inte alls en ny upptäckt. När Henry Ford experimenterade med bilmotorer för 100 år sedan förkastade han etanol av just detta skäl. ”

SCA strukturerar och ställer om produktion

Skogskoncernen SCA kommer enligt ett pressmeddelande att göra produktionsomställningar och genomföra personalminskningar i sågverksrörelsen som kan beröra mer än 1000 tjänster.

Samtidigt meddelade bolaget att man höjer värdet på sitt skogsinnehav med 5,2 miljarder kronor och värderar nu sin skog till 23,3 miljarder kronor

Uppgraderingen är baserad på de högre virkespriserna som nu råder.

Buntning av biobränsle

I takt med att efterfrågan på biobränsle från skogen ökar ställs också högre krav på drivningsmetoder, logistik och systemutveckling. GROT (grenar, toppar och kvistar) är ett sortiment som alltmer utnyttjas för bränsleändamål. För att effektivisera såväl transport som sönderdelning har försök med GROT-buntning provats och några maskiner har varit i drift i några år. John Deere (Timberjack) var en de första som utvecklade en maskin som serietillverkas och där kunderna funnits främst i Finland.

En ny större GROT-buntare har nu utvecklats av Rogbico AB från Östersund och den testas nu i norra Sverige. Den maskinen är avsedd att monteras på en lastbil för buntning vid skogsbilväg. GROT-buntarna som maskinen gör väger ca 1000 kg, är ca 4,8 m långa och innehåller 1,6-2,5 MWh energi.

Den nya pressen som patenterats i ett flertal länder ger tätare, större och effektivare buntar som binds med ett platt polyesterband utan sigill eller metalldetaljer. Med den typen av buntar minskar kostnaderna väsentligt för landsvägstransporterna och samtidigt blir sönderdelningen effektivare.

Det talande papperet

Jag har i tidigare inlägg talat om den svenska skogsindustrins dåliga lönsamhet och utveckling, trots att man sitter på en sådan fantastisk råvara och en mycket lång tradition. Jag anser att man varit alldeles för dåliga på att förädla råvaran längre än till massa och papper. Man måste förflytta sig framåt i värdekedjan och utveckla mer förädlade och framtidsorienterade produkter som innehåller ny forskning och nya tekniker.

Ett spännade exempel som forskare har utvecklat vid Mittuniversitet i Sundsvall är:

”Ett papper som talar? Som spelar upp inspelade ljud som musik och tal, beroende på var på papperet du sätter handen eller fingret! Kan ett sådant papper verkligen vara möjligt att tillverka?

Ett användningsområde som bl a demonstrerats är en talande, interaktiv stortavla. Stommen i tavlan är en variant av wellpapp som kallas för Wellboard (även den en lokalt utvecklad ny uppfinning). Materialet är lika starkt som en spånskiva, fast lättare och helt återvinningsbar. Nästa lager i konstruktionen är ett papperskikt, där vissa ytor har tryckts med elektriskt ledande skikt. De tryckta ytorna reagerar på beröring. Det tredje och sista lagret på tavlan består av ett vanligt papper med grafiskt tryck.

Högtalarna i tavlan består av en tunn plast och på den en mönstrad aluminiumfolie med små fastklistrade magneter. Hela högtalarfilmen eller laminatet, har sedan spänts över en utskuren kavitet i Wellboarden, en resonanslåda. I kommande projekt, säger forskarna att även högtalarna kommer att tryckas på.

Här har forskarna visat att man kan förädla den svenska råvaran, lägga till kvalificerat tryck och lite elektronik, och vips har du en världsprodukt som kan och kommer att utvecklas vidare till spännande användningsområden.

Forskarna, lärarna och studenterna har för övrigt nu bildat ett företag, TalkBack Design AB, som blir mycket spännande att följa.

Klicka på nedanstående länk kan ni se en film som demonstrerar tekniken.

www.youtube.com/watch?v=Pcm6ZEC2bbA

Ett kraftverk för hemmet

Marknaden för biobränsle ökar stadigt även för användning i villor och småhus pga att i första hand energipriserna på fossila bränslen ökar starkt, men även på grund av ökat miljöansvar från den enskilde. Vi vet även att direktverkande el för uppvärmning är alldeles för oekonomiskt idag.. Då det gäller hus och villor med direktverkande el är den mest populära lösningen för att få ned värmekostnaderna just nu värmepumpar.

För den moderna familjen, där båda makarna arbetar heltid och är borta hela dagarna, måste ett värmesystem vara i princip helt automatiskt. Vill man använda biobränslen behöver man ett förädlat bränsle som exempelvis pellets för att en anläggning skall kunna fungera tryggt och automatiskt. Ved, flis etc kräver mycket stor egeninsats och kontinuerlig översyn och kunskap.

För nästan 10 år sedan kom i kontakt med ett amerikanskt företag (Sunpower Inc) och inledde ett samarbete i syfte att ta fram ett minikraftverk för hemmabruk baserat på pellets. En patenterad och effektiv linjär sterlingmotor kopplad till en linjär generator skulle kombineras med en pelletsbrännare. Sunpowers sterlingmotorn har friktionsfria lager och är i princip underhållsfri .Tekniskt sett en mycket fin lösning där kylvattnet kopplades till husets centralvärmesysteme och generatorn levererade en växelström på >=1 kw. Nu kom inte det projektet i mål den gången, men nu har ett lovande österikiskt projekt med i princip samma koncept presenterats. Det är bolaget SPM som i samarbete med en firma KWB presenterat en mycket intressant lösning på ett minikraftverk för hemmabruk som levererar värme och el till villan. Visserligen har man inte den eleganta linjära driftsprincipen som Sunpower men lösningen är ändå mycket intressant.

Skulle man dessutom med en switch kunna koppla in sig på elnätet och leverera el för försäljning då man har överskott vore det ”bingo”. Priset på enheten avgör naturligtvis lönsamheten för villaägaren, men en spännande produkt är det.

Turn waste in to profit.

Efterfrågan på biprodukter från skogsindustrin ökar dramatiskt i och med klimatförändringarna. Marknaden fullkomligt skriker efter allt material som går att omvandla till energi och det betalas också mycket bra. Biobränsle från skogen går direkt efter flisning till pannor i framför allt fjärrvärmeverk eller till att generera energi för torkning i sågverkens eller massa&pappersindustrins processer. Naturligtvis genereras också idag en hel del electricitet i mottrycksprocesser både hos kommunala verk eller i skogsindustrin.

Man skall emellertid komma ihåg att kan man ytterligare förädla biprodukterna och förflytta sig framåt i värdekedjan ökas det ekonomiska utfallet med många multiplar.

Ta exemplet från massatillverkning. En rad biprodukter produceras i sulfatprocessen. När man kokar barrved får man såpa från svartluten. När såpan neutraliseras med svavelsyra eller koldioxid erhålls tallolja. Talloljan kan naturligtvis användas som bränsle vid massabruket eller säljas för förädling. Att sälja den för förädling är naturligtvis mycket smartare än att elda upp den direkt. Vid förädling fraktioneras råtalloljan till fettsyror och hartssyror. Biprodukten som uppstår i processen är den koldioxidneutrala beckoljan som då går tillbaka till massabruket och kan användas som biobränsle.

Tallfettsyran är en mycket attraktiv produkt och används som bränsletillsats i dieselolja. Förutom till biologiska smörj- och hydrauloljor går tallfettsyran till bl a färger och tvättmedel.

Ett annat användningsområde är möjligheterna att utvinna steroler som skandinaviska träd har mycket av. Växtsteroler, som utvinns ur beckoljan, har förmågan att sänka kolesterolhalterna i blodet och ingår också i blodtrycksmediciner.

Tallharts kan användas som råvara vid tillverkning av papperslim, till tryckfärg och i smätlim och tejper.

Tallharts används också som komponent i vägmarkeringsfärg. Egenskaperna gör det möjligt att bygga upp tjocka lager av färg, men även andra egenskaper utnyttjas t ex att färgen reflekteras bättre än vanlig färg och att färgen torkar snabbt.

I exemplen ovan har man verkligen genom vidareförädling av en råvara, som en gång i tiden mest såg som ett problem, skapat nyttiga och miljövänliga produkter med betydligt högre ekonomiskt utfall än om man skulle ha eldat den direkt.