Livsmedel från tall!!

Råtallolja är en biprodukt från de kemiska massafabrikernas sulfatprocess. Råtalloljan kan man destillera och utvinna ett antal intressanta kemisk-tekniska produkter. En substans som kan användas som svavelfritt biobränsle med högt energivärde är tallbeckolja, och som det för närvarande är hög efterfrågan på.

Företaget Forchem planerar en ny tillverkning i Rauma där man tänker sig att utvinna växtsteroler ur tallolja. Växtsteroler är mycket intressant för livsmedelsindustrin, har en roll i s.k. ”functional food” och har förmågan att kunna motverka farliga blodfettsnivåer.  Redan idag finns det margarin på marknaden med just den typen av växtsteroler.

Trots stor efterfrågan på biobränsle för uppeldning borde det vara både nyttigare och mer kostnadseffektivt att äta upp tallbiprodukterna än att elda upp dem.

Vostok Nafta ny strategi?

Vostok Nafta har nu ett portföljbolag ”Black Earth Farming” som förfogar över 195.00 ha jordbruksmark i centrala Ryssland. Man vill också expandera arealen till ca 200.000 ha.

Black Earth Farming utgör idag ca 1,6 % av nuvarande Vostk Naftas investeringsportfölj. Efter avknoppningen av Vostok Gas, som skall förvalta innehavet i Gazprom, kommer Black Earth Farming att utgöra ca 18,6 % av det nya Vostok Nafta.

Black Earth Farming kommer unde fjärde kvartalet att noteras på börsen.

Kan det vara så att man tänker odla energigrödor, eller vilka tankar har man med att komplettera fossil energi med stora arealer jordbruksmark. Tror man kanske att det finns olja eller gas i området?

Hur som helst spännande för aktieutvecklingen, det kanske är idé att satsa i Vostok nu.

Energigrödor, är det alltid bra?

En forskare på Chalmers, Daniel Johansson, menar att odling av energigrödor kan ge stor påverkan på såväl miljö som matpriserna. Spannmålspriserna kan närapå fördubblas, betesmarken minska och gödslingen av åkrarna öka. Anledningen är naturligtvis att koldioxidskatt och utsläppsrätter gör fossila bränslen dyrare och odling av energigrödor blir intressantare.

Hans forskning visar också att tidigare antaganden, att energigrödor skulle odlas på överbliven mark eller lågproduktiv betesmark som inte används för åkermark, inte stämmer. De höga priserna på energigrödor gör att bonden väljer det mest ekonomiska alternativet och kommer att utnyttja även de mest produktiva markerna för att odla energi. Allt detta kommer att driva upp priserna på livsmedelproduktion, och att kräva högre insatser av gödsel som ju är skadligt för miljön.

Han konstaterar vidare att även om bioenergi är en billig energiteknik så måste den utnyttjas effektivt. -Minst effektivt är att göra etanolbränsle för bilar och annat. Mest effektivt är att använda energigrödorna i energikombinat och göra värme och el, eller att blanda t ex 10% biomassa i kolkraftverk.

Gödselmedel för biomassaproduktion

Efterfrågan på biomassa i form av ved, vedrester, grödor etc har ökat drastiskt på senare tid och det har redan utbrutit en strid om råvarorna mellan producenter av traditionella produkter och förnödenheter och nya behov med syfte att minska växthusproblematiken.

Världen står nu inför gigantiska problem med motsättningar mellan rika och fattiga, I- och U-länder. Svältande vill ha mat, kineserna bilar, indierna bättre levnadstandard, amerikaner vill fortsätta och köra stora bilar med låga bensinpriser. Vi har även skövling av regnskogar att vänta, ökade arealer av jorderosion och kanske krigsrisker att vänta.

EU har beslutat att år 2020 skall 10% av allt bränsle för vägtransporter vara biobränslebaserat. I USA skall man öka etanolproduktionen med faktor sju under närmaste 10 åren.

Naturligtvis måste tillväxten i skogar och på jordbruksmark höjas ordentligt, nya obrukade arealer odlas upp igen. Starka ekonomiska incitament finns naturligtvis när oljepriserna höjs.

Gödsling är ett av de viktigaste faktorerna för tillväxt. Således borde marknaden för företag som tillverkar gödselmedel ha en strålande framtid. Inte minst om man har en ”grön” eller biodynamisk framtoning.

Gödselmedels- och kemikalitillverkarna Kemira Growhow, noterad på den finska börsen och Yara International, noterad på Oslobörsen har mycket goda framtidutsikter.

Förutom gödsel har bolagen även upptäckt vikten av att minska avgaserna från den tunga trafiken. Kemira började förra året att tillverka ett reduktionsmedel till diesel för tunga fordon. Medlet är en urealösning som sprutas in i avgaserna och minskar kvävedioxidutsläpp från långtradare och bussar.

Både Yara och Kemira är köpvärda aktier med ”grön profil” och som borde ha mycket goda tillväxtmöjligheter, och med liten risk.

Ökar världssvälten med etanolodling?

I tidsskriften Foreign affairs har två professorer från Food Policy Research Institute skrivit en artikel som ifrågasätter användningen av livsmedelsgrödor för bränsleproduktion. I takt med att priset på fossila bränslen stiger ökar priserna också på allt som kan användas för etanolproduktion. Följden blir också att priserna på livsmedel höjs dramatiskt.

Professorerna Runge och Senauer beräknade år 2003 att med någorlunda stabila matpriser skulle mattillgången 2025 ha minskat antalet hungrande i världen till 625 miljoner. Nu tror de snarare att det blir dubbelt så många, 1,2 miljarder.

Givet ett fortsatt högt oljepris förväntas prisökningar på 40% för majs, 30% för vete och 70% för oljefrön fram till 2020.

Man frågar sig om majs och sojabönor överhuvudtaget lämpar sig för energiodling. Dessutom kräver odlingarna mycket konstgödsel och bidrar till jorderosion och vattenföroreningar och mycket energi krävs också för produktion.

Artikeln kan läsas på www.foreignaffairs.org