Björn Gillberg till attack mot etanolet.

I senaste numret av Ny Teknik är Björn Gillberg åter ute på arena med skarpa åsikter, nu gäller det biodrivmedel.

Enligt Gillberg är etanol en gigantisk felsatsning, som satts i rullning av jordbrukspolitiska skäl. Med överskottet av majs i USA, vete och vin i Europa kunde etanol användas för att minska oljeberoendet och farliga utsläpp, samtidigt som bönderna kunde hållas på gott humör. Han säger vidare att det är mycket smartare att använda spannmål eller skogsråvara för tillverkning av metanol med förgasningsteknik i stället för etanol med jäsningsteknik. Man får ut dubbelt så mycket bränsle per ton råvara. Och vi talar ju om begränsade resurser, säger Björn Gillberg. Han är rädd att politikernas stöd till etanol, som satt fart på utbyggnaden av etanolfabriker, E85-pumpar och etanolbilar, leder västvärlden in i en återvändsgränd.

Björn Gillberg är inte ensam. Det tycks också finnas stöd hos oljekomissionen och EU-kommisionär Margot Wallström. Oljekomissionen anser att staten bör satsa på smarta bränslen. Sådana exempel kan vara biogas, dimetyleter och syntetdiesel.

Man bör komma ihåg att vid användning har Dieselmotorn mycket högre verkningsgrad än Ottomotorn, vilket reducerar förbrukningen väsentlig och ger mindre koldioxid.

Hur som helst, det skall bli ganska spännande att se vad marknaden kommer fram till.

Växthusgaserna borta snabbare än man tror

Här har jag hittat en artikel som är mycket intressant, framför allt andas den optimism och tro på att marknaden själv skall  kunna lösa växthusproblemet. Mycket tänkvärt. 

STEFAN FÖLSTER
Stefan Fölster är chefekonom på Svenskt Näringsliv

Människor överskattar vad som händer tre år framåt, men underskattar vad som händer på tio års sikt. Denna tes, som Bill Gates lanserade om IT-utvecklingen, tycks besannas även för miljöteknik.
Först de senaste fem åren har hotbilden kring växthuseffekten klarnat. Redan har en uppsjö av nya tekniska lösningar drivits fram, hjälpt av höga oljepriser och utsläppsskatter. Många lösningar fungerar i liten skala, men har inte nått ut ännu. Utsläpp av växthusgaserna kan komma att minska mycket snabbare än de flesta vågar hoppas.
Den erkände miljökämpen Amory Lovins vid Rocky Mountain Institute driver en stenhård kampanj för att slopa USA:s oljeberoende. Han hävdar att det mesta är på väg att hända av rent affärsmässiga skäl. Därför rekommenderar han nu ganska milda ytterligare politiska ingrepp. Alla stora biltillverkare har konceptbilar delvis av kompositmaterial som väger hälften och som drivs av en bränslecell. Enligt Lovins kommer införandet av dessa bilar så småningom att spara lika mycket olja som OPEC i dag exporterar. I bilbranschen börjar alltfler att hålla med. En är GM:s chef Rick Wagoner som hävdar att vätgasbilen bara är några år från marknaden.
Vätgasen kan på kort sikt produceras av biomassa och naturgas. Det sker emellertid också stora genombrott för användning av solenergi antingen för produktion av vätgas eller el. En del anläggningar baserad på parabolspeglar som fokuserar solljuset finns redan i storskalig drift i USA:s öknar.
Teknologin för solceller har gjort stora genombrott. Det byggs nu pilotanläggningar för produktion som krymper kostnaderna för solenergi med en tredjedel. Konstgjord fotosyntes är lite mer avlägsen, men det har nyligen skett stora genombrott.
I Sverige finns lovande teknikföretag som med hjälp av vindkraft eller solenergi kan producera vätgas direkt i stället för att ta omvägen över elproduktion. Bara några promille av Saharas yta räcker för att med de nya solcellerna producera all vätgas och el som Europa behöver.Framtiden hänger dock inte på att just vätgaskedjan fungerar så bra som tänkt. Utvecklingen av litiumbatterier till eldrivna bilar är lika lovande. El producerad i varmare länder kan i så fall transporteras hela vägen till Sverige och användas för drift av bilar.
Också när det gäller andra transportmedel görs stora framsteg. Om två år lyfter Boeings nästa generation flygplan. Denna ”Dreamliner” är det första större flygplan som är byggd av plast, eller kompositmaterial. Det blir en fjärdedel lättare, behöver mindre bränsle, och mindre underhåll.
Både Airbus och Boeing har utvecklat koncept för flygplan som bränner vätgas direkt. Rederiet Wallenius Wilhelmsson har ett koncept för stora fraktfartyg som drivs helt av vätgas, vind och vågkraft. För lastbilar är syntetisk diesel gjord av biomassa för tillfället det mest lovande. Även lastbilar kan naturligtvis bränna vätgas direkt. När väl storskalig vätgasproduktion har kommit i gång så kommer sannolikt flera av dessa koncept att omsättas i verklighet.

Dessa tekniker är ändå bara axplock av lösningar som är uppfunna och på väg att användas. Al Gore förespråkar exempelvis en metod att rena kolkraftutsläppen och lagra koldioxid under jord. Vattenfall provar detta nu i Tyskland.
Den snabba teknikutvecklingen har emellertid också en annan sida. Förra året lyckades de första helt robotstyrda bilarna navigera en sträcka på 211 kilometer genom Mojaveöknen i södra USA. I år kommer dessa bilar helt utan förare att navigera i stadsmiljö i den så kallade DARPA city challenge-tävlingen.
Många serietillverkade bilar som släpps de närmaste åren har redan en del av robottekniken inbyggd. De använder laserkamera för att se de vita sträcken på vägarna och hålla sig inom körfältet. De kan hålla avstånd till bilen framför samt bromsa in om något hinder dyker upp på vägen.
När bilar robotiseras kommer stora grupper äldre och tonåringar, som i dag inte har körkort, att resa legitima krav på att få köra bil. Likaså sjunker priset på flygresor och godstransporter i rasande takt med att effektiviteten ökar. Det är naivt att tro att det någonsin kommer att finnas politiskt stöd för att stoppa denna efterfrågan.Det mest sannolika är därför att teknikfloran i labben ger upphov till en snabbare minskning av växthusgaserna än vad de flesta förutspått, men också en snabbare ökning av resor och transporter. Men vad gör det om transporterna blir utsläppsfria?
Att stora miljöproblem kan lösas när det brinner till är inte något nytt. I början på 1970-talet framstod kväveoxider som ett ödesdigert problem. När katalysatorn var utvecklad och kunde införas i stor skala så sjönk utsläppen dramatiskt.
Det betyder inte att växthusproblemet löses av sig själv. De åtgärder som redan tagits är dock på väg att ge rejäla resultat. Det kanske inte blir uppenbart för alla de närmaste tre åren. Men om tio år kommer vi att se på växthuseffekten på samma sätt som vi tidigare såg på hot om överbefolkning, skogsdöd eller försurning av sjöar.

EU:s mål för energipolitiken

EU-mötet enades om tre bindande mål för enegipolitiken fram till 2020:

• Minskande koldioxidutsläpp
• Mer förnyelsebar energi
• Fler miljöbilar

2020 skall utsläppen av växthusgaser vara 20 % mindre än 1990. Målet kan höjas till 30 % om andra stora länder går med. Fram till 2050 är målet en minskning med 60-80 %.

2020 skall också minst 10 % av transportsektorns bränsle bestå av biologiska drivmedel.

Toppmötet betonar vikten av att energianvändningen skall bli 20 % effektivare till 2020.

Kärnkraften räknas inte som förnyelsebar energikälla, men toppmötet betonar som en gest till bl.a Frankrike att den kan bidra till minskade koldioxidutsläpp och säker tillgång till energi.

Enligt Kyoto-avtalet skall EU-länderna minska utsläppen med 8 % t.o.m 2012. EU vill att förhandlingarna om nya och skärpta klimatkrav efter Kyoto-avtalet skall avslutas senast 2009.

Sättning på börsen.

Så kom då en rejäl nedgång på börsen. Jag hade på känn veckan (V7) före raset att något skulle hända, så jag sålde i princip alla mina aktier den 20/2. Men då måndagen därefter började bra litade jag inte längre på min intiution och köpte tillbaka en hel del den 26/2. Det borde jag naturligtvis inte ha gjort. Men jag fick ändå en begränsad förlust och nu har jag köpt tillbaka energiaktierna och är snart tillbaka på tidigare vinstnivå igen. Ett företag som jag behöll hela tiden och som stod emot sättningen är det norska företaget Cermaq (CEQ) som bland annat sysslar med fiskförädling . En mycket lovande framtidsaktie.

Jag har också gått in i det norska företaget Seadrill (SDRL) som jag tidigare har haft bra utveckling på. Tyvärr har det inte börjat bra och jag ligger bara efter en vecka på -9%. Men dom kommer igen.

Vi får dock under våren vänta nya körningar neråt och då gäller det att lita på sin ryggradskänsla och sälja i tid.