Hur skall vi i Sverige se på etanoltullarna.

EU´s etanoltull på nära 2 kr litern på importetanol möjliggör att vi kan producera etanol från inhemska råvaror i Sverige dvs i dagsläget från spannmål. Samtidigt kan man säga att tullpolitiken drabbar konsumenterna i väst, men drabbar även producenterna i U-länder.

Det kostar mellan 4.50 och 5 kronor att tillverka svensk spannmålsetanol idag, medan brasiliansk sockerrörsetanol kan framställas till ett pris av 3 kronor per liter inkl fraktkostnader till EU. Det påstås också att den brasilianska etanolen är bättre ur miljösynpunkt och kan minska växthusgaser vid transporter med 90 procent. Den svenska spannmålsetanolen visar betydligt lägre effekt.

Skall svensk etanol bli konkurrenskraftig måste man tillverka den från skogsråvara. Det är än så länge inte möjligt då ingen utvecklad och tillgänglig teknik finns, kanske om tio år.Men vad kommer skogsindustrin att säga, då redan nu efterfrågan av skogprodukter för energi stör skogindustrins behov av ved för massa och pappersproduktion. Nationalekonomiskt vore det också säkerligen vansinnigt att producera drivmedel i stället för att förädla och exportera pappersprodukter.

Argument om att sockerrörsodlingen skulle skövla den brasilianska regnskogen biter heller inte, åtminstone inte på Naturvårdsverkets experter. Det är efterfrågan på timmer och kött som driver avskogningen av Amazonas.

Oberoende om vad vi i Sverige har för åsikt om etanoltullarna så kan vi inte själva avskaffa dem.Det är en fråga för EU.

(Inlägget skrivet på tåget till Stockholm och uppladdat via tågets trådlösa nätverk.)<

Produktion av etanol i Sverige.

Skogindustrin är paniskt oroad för storskalig tillverkning av etanol från träråvara, vilket skulle sätta press på priserna råvaran. Att tillverka etanol från vete tycks heller inte vara någon smart idé, om man tänker på energieffektiviteten. Måste man dessutom importera vetet, som ju egentligen är mat, så kanske vi får tänka både en och två gånger på vägvalet.

Citerar nedan en ledare i expressen 20070219.

”Att koka sprit på sockerrör verkar vara en bra idé.

Man får ut åtta till tio gånger mer energi än vad som krävs för fabrikationen. Men att koka sprit på svenskt vete är en rätt idiotisk affär, det ger bara en och en halv gång så mycket energi, om ens det.
Därför kan inte den svenska etanolen konkurrera med den brasilianska.
Om tullen på brasiliansk etanol tas bort, vilket regeringen vill, kommer den svenska etanolsatsningen att läggas i malpåse och antagligen aldrig plockas upp igen.
Det vore nog den bästa lösningen.
Då skulle vi nämligen kunna använda våra bioenergiska resurser på ett betydligt effektivare sätt och reducera koldioxidutsläppen avsevärt mycket mer.

Detta var precis vad Per Kågeson försökte förklara för Maria Wetterstrand i en debatt i Rapport i förra veckan. Jag tror dessvärre inte att
han lyckades.
Han argumenterade visserligen glasklart och tålmodigt, men hon svarade med partiretorikens hela arsenal av kategoriska imperativ; och det blev uppenbart att miljöpartiet satsat prestige i frågan och inte ville veta av några invändningar.
Det gäller tyvärr inte bara mp, den beramade etanolsatsningen håller på att bli ett slags miljöpolitiskt frälsningsobjekt. Sakliga och tunga invändningar viftas bort med en farlig lätthet och irritation.
För det är klokt och rätt som Kågeson säger. Den areal och den växtkraft som vi nu, med stöd av tullavgifter och kraftiga subventioner, planerar att omvandla till etanol, borde hellre brukas för att producera ved till fjärrvärmeverk och villapannor.
Energiutbytet blir mycket effektivare och minskningen av fossil koldioxid mycket större.
Den olja som fortfarande används för att värma upp hus och lokaler kan med fördel, och utan våldsamma ingrepp i naturen, ersättas med biobränsle: flis, pellets, vedklampar.

I Sverige finns resurser och redan väl utvecklade metoder för detta. Och omvandlingsförlusterna är små: eldar vi med ved går kanske tio procent till kråkorna, men går vi omvägen över mäsk och sprit går kanske nittio procent av energin till spillo.
Etanolsatsningen innebär att vi undandrar mark och växtresurser från ett vettigare utnyttjande. Och det var väl den frågan Per Kågeson försökte ställa till Maria Wetterstrand och som hon inte låtsades höra: ska vi verkligen använda skattepengar till en så slösaktig utveckling?
Men vad bör vi då göra med bilbränslet? Ungefär hälften av den fossila koldioxid vi släpper ut till atmosfären kommer från trafiken – om vi inkluderar båtar och flyg.

En snabb och enkel åtgärd är förstås att minska förbrukningen – med hjälp av snålare motorer, mindre och lättare fordon, dieselbilar. Den svenska bilparken lär vara tjugo procent törstigare än genomsnittet i Europa, så här finns utrymmen för besparingar.
En omedelbar men inte alls så enkel åtgärd är att minska resandet. Och allra helst flygresandet eftersom det orsakar störst utsläpp per resenär. Men en sådan beredvillighet finns knappast, och den politiker som ger sig på flyget blir inte varaktig.
På längre sikt måste vi förstås hitta alternativa drivmedel eftersom oljan tar slut: metanol, biogas, väte, bränsleceller, elmotorer. Och etanol. Lite brasiliansk sockerrörssprit i tanken är inte fel. Och tullen måste naturligtvis bort.
Kan det på köpet få hejd på den svenska vetespriten, gör det inte saken sämre.”

Av TOMMY HAMMARSTRÖM	tommy.hammarstrom@expressen.se

Publicerad:

2007-02-19 09:22

Energiaktier med potential

Det finns ett antal företag på de svenska, norska och danska börserna som har framtiden för sig då deras verksamheter helt är inriktade på förnyelsebar energi. Själv har jag satsat på en portfölj bestående av det danska vinkraftsföretaget VESTA WIND som är en stor spelare på den internationella vinkraftsmarknaden. Vidare i Sverige finns MORPHIC i min portfölj (se artikel nedan).

Citat från Dagens Industri

”Medvind för Morphic2007-02-09: av Nils Åkesson

Både order och kapital strömmar in till vindkraftbolagen. Svenska Morphic är med på tåget. Bolagets raketaktie har rusat 52 procent sedan i måndags och fick på fredagen ytterligare draghjälp från danska vindkraftsjätten Vestas.

Energiteknikbolaget Morphic har i år rusat 115 procent på småbolagsbörsen First North. Sedan i onsdags handlas aktien utan teckningsrätt i nyemissionen, men kursen fortsätter att stiga.

Vindkraftskollegan Vestas skruvade på fredagen upp sin tillväxtprognos för helåret 2006 till 3,85 miljarder euro, från tidigare 3,7 miljarder.

Vestas rusade på börsen efter beskedet och drog med sig Morphic som i eftermiddagshandeln noterades drygt 4,7 procent upp till 29,10 kronor.

John Helgesson, analytiker på Swedbank, tror att större uppmärksamhet kring miljöteknik och en del kapital som flyr oljebranschen efter sjunkande oljepriser eldat på Morphics kurslyft.

”Det är framför allt en ny debatt om miljö plus att Morphic fått mer uppmärksamhet i och med nyemissionerna. Det har hjälpt till.”

Sedan julhelgen har Morphic hunnit meddela vindkraftsorder på 135 miljoner kronor och lansera nyemissioner för totalt 275 miljoner.

130 Mkr har redan säkrats via nyemissionen med Alecta och Robur. Övriga 125 miljoner kan räkna med blir fulltecknade utan problem, enligt Johan Helgesson. Aktieägarna erbjuds nya aktier för 11 kronor styck.

Pengarna ska på två år plöjas ned i framför allt utökad produktionskapacitet och en serviceorganisation. Morphic siktar på att hålla en marknadsandel om 20-25 procent när den svenska vindkraftsmarknaden, enligt branschsiffror, väntas översköljas med 50 miljarder investeringskronor fram till 2015.

Mest krut läggs på i vindkraftsrörelsen, men Morphic satsar också vidare på sitt egentliga huvudnummer – bränsleceller.

”Just nu är vindkraften den stora tillväxten. Vi märker ju en stor efterfrågan de närmaste åren. Men det är bränsleceller som ska bli den största delen på lång sikt.”

Morphic har för avsikt att kliva upp på Stockholmsbörsen under 2007 ”

I Norge har jag bolaget RENEWABLE ENERGY som utvecklar och marknadsför solceller (se nedan).

Three divisions across the value chain

REC’s business activities are organized in three divisions: REC Silicon, REC Wafer and REC Solar. REC Silicon covers the polysilicon activities; REC Wafer covers production of multicrystalline wafers and monocrystalline ingots, while REC Solar covers the downstream activities of producing and marketing cells and modules.

	REC Silicon REC Silicon produces solar grade polysilicon for the photovoltaic industry and electronic grade polysilicon and silane gas for the electronics industry at two facilities in the USA. REC Silicon is the world’s largest dedicated producer of solar grade silicon.
	REC Wafer REC Wafer produces multicrystalline wafers for the solar cell industry at two production facilities in Norway, as well as monocrystalline ingots for wafer production at a separate plant in Norway. REC Wafer is the world’s largest producer of multicrystalline wafers.
	REC Solar REC Solar produces solar cells at its plant in Norway and solar cell modules at its facilities in Sweden. The division also comprises the small systems installation company SolEnergy/Solar Systems Ltd. in South Africa.

Jag tror vidare att för att öka tillväxten i världen av biomassa men även mat naturligtvis behövs gödsel. Här har jag hittat det norska bolaget YARA.

Yara International

Yara is the world’s leading producer and marketer of mineral fertilizers that are being supplied to markets around the globe to provide growers with essential plant nutrients required for sustainable food production. In addition to fertilizers Yara have gases and chemicals, mostly in the form of upgraded co-products from the fertilizer production plants.

Fertilizer products

Mineral fertilizers are made from naturally-occurring raw materials containing nutrients which have normally been transformed into a form available to plants by industrial processing. Although the number of chemical processes used is relatively small, there is a wide variety of finished products. This diversity facilitates site-specific application, which takes account of factors such as soil type, the requirements of the crop, and weather conditions, thus making it possible to achieve optimal plant nutrition and minimal environmental impact.

Gas and chemicals products

The Industrial business segment supplies Nitrates for Civil Explosives and products and processes related to the Environment, the Food & Beverages and the Transport sectors. Other important areas are Industrial Gases, Oil Field Chemicals and selected Process Chemicals.

Det danska företaget Novozymes som bl a tillverkar enzymer som kan användas vid tillverkning av etanol har jag också tagit in i portföljen (se nedan).

Biological solutions for industrial use

Novozymes founded the market for industrial enzymes in 1941. Today, we offer biological solutions in several different areas.

• Enzymes
  Our enzymes streamline industrial processes to the benefit of customers in more than 40 industries. Novozymes is the world leader in enzymes for industrial use.
• Microorganisms
  Among other things, our microorganisms can sanitise wastewater, clean textiles and surfaces, and improve the growth of plants. Novozymes is the world leader in microorganisms for industrial use.
• Pharmaceutical proteins
  Novozymes produces pharmaceutical proteins for other companies. We also work on our own projects, often in co-operation with partners that can supplement our own competences.
• Biopolymers
  We also use our technologies in areas other than enzymes and microorganisms. It is Novozymes’ objective to be the preferred producer of biopolymers for technical and pharmaceutical use.

Beyond our biological solutions, our technological competencies form the basis for all our businesses. By using our competencies, we are able to find, develop and produce all our products, as well as to run our company efficiently and in alignment with our triple-bottom-line management philosophy.

Please see the left handside navigation for further details and links

 

Biodrivmedel.

Det ena katastrofscenariot efter det andra förutspås för närvarande pga växthuseffekten. Den globala uppvärmningen ser ju ut att förorsaka stora översvämningar, nedsmältning av isarna på polerna, landhöjningar, torka, stormar etc.

Det hävdas ju också att utsläppen av bilavgaser är det som har störst påverkan på den globala uppvärmningen. Vi vet samtidigt att den tekniska utveckling som sker i såväl de forna Öststaterna, Kina som i Indien  medför standardhöjning för befolkningarna. På samma sätt som vid industraliseringen i västvärlden efterfrågar då människorna bilar som också kan ses som en viktig symbol för den förbättrade levnadsstandarden. 

Skall alla kunna fortsätta att transportera sig i sammma omfattningen som vi i västvärlden gör idag får vi oerhörda problem i framtiden. En lösning som många kanske hoppas  på är att den fossila oljan skall ta slut och därmed per automatik lösa problemen. Men det mest sannolika är ändå att alternativa lösningar för biltrafiken måste komma till stånd.

Man kan anta att omställningen av bilarnas motorer sker i olika steg beroende på hur den tekniska utvecklingen fortskrider.

Initialt kommer etanoldrivmedel på stark front. Detta är ingen energieffektiv eller hållbar lösning. Här har vi råvaran som den största och osäkraste faktorn. Skall vi använda en stor del av jordbruksmarken i världen för att producera drivmedel i stället för att göra mat. Redan nu har matpriserna i Sydamerika stigit kraftigt pga efterfrågan från etanolfabrikerna. Vi har också ett moraliskt problem, stora delar av jordens befolkning svälter samtidigt som vi har mycket stor befolkningstillväxt.

Talar vi om flytande drivmedel är dieselmotorn den med högst verkningsgrad och borde i första hand prioriteras. Diesel kan tillverkas från naturgas men även grödor av olika slag. Storskalig fabrikation av biodiesel har fortfarande inte kommit igång ännu men goda förutsättningar torde finnas där intressanta pilotanläggningar för förgasning av olika bioråvaror testas t ex svartlut, slakteriavfal, biobränsle. Metoder för förvätskning av gaserna finns tillgängliga.

Dieselmotorn kan utan anpassning köras både på fossil diesel som biodisel vilket är en stor fördel.

Den slutliga lösningen blir förmodligen bränsleceller. Vi skulle då kunna driva bilarna på vätgas med nollutsläpp som följd, vilket ju vore fantastiskt för miljön och för oss som inte kan tänka oss att leva utan bilen som fortskaffningsmedel.

Bilindustrin lägger ner mycket stora resurser på forskning och utveckling av bränsleceller. Detta ger åtminstone mig en tro på framtiden.

Små kinesiska traktorer.

Frågan är, kan dessa maskiner verkligen användas även till att ta ut virke ur skogen? En sak är säker, dom är prisvärda. Men fungerar dom och håller maskinerna om man börjar att köra i skogen.

Importören skriver på hemsidan:

”Jinma traktorer fungerar alldeles utmärkt som miniskotare. Traktorerna utrustas med skyddsplåtar och grenavskiljare. Tack vare den låga vikten, fyrhjulsdriften och den utmärkta svängradien får man ett otroligt smidigt ekipage i skogen. Man får också ett otroligt flexibelt ekipage, när man kopplar av huggarvagnen så har man traktorn till alla andra tänkbara arbetsuppgifter. Och sist men kanske inte nog så viktigt, otroligt prisvärt!!!”

Jag ser att jag skulle kunna ha användning för varianten i skogsutförande för att använda vid vedhuggning, kanske ta ut vindfällor etc. Det finns även redskap som exempelvis rotorklippare som skulle kunna vara användbar för trimmning etc runt ägor.

Jag tar gärna emot synpunkter här på bloggen.

Avverkning-prisutveckling

Som skogägare kan man fundera över hur problemet med växthuseffekten påverkar prisutvecklingen på det virke man säljer. Vad man vet är att skog generellt är en av de viktigaste faktorerna för att reducera koldioxiden. Skövlingen av regnskogarna etc. har starkt bidragit till försämringen.

Vad vi kan se är att den för närvarande starka efterfrågan på biobränsle är positivt för priserna. Skulle det nu också bli så att man introducerar tillverkning av biodiesel från vedråvara kommer även det var gynsamt för prisutvecklingen.

Personligen tror jag att det är en mycket bra investering för framtiden att köpa skog även om priserna på skogsfastigheter har ökat mycket på de senaste åren.

Introduktion till Odmarks blogg.

På den här bloggen kommer jag att ta upp frågor som rör allmän teknik, energi, skogsfrågor och aktier.

Till att börja känner jag mig för att se om jag kan lära mig att behärska verktyget. Det är ju ganska mycket teknik och nya begrepp att hålla reda på.

Inledningsvis är också alla ledtexter på engelska då jag inte har kommit underfund om hur jag skall byta till Svenska språket.

Leverantören av denna blogg är WordPress. Min webhotell leverantör har kopplat tjänsten till min domän.

Jag skulle också vilja ändra layout på ”bloggen” på mitt eget sätt, men det är besvärligt och kräver att man behärskar tekniken kring databasen Mysql. Men det kommer senare. Tills vidare kör jag med ett tema som WordPress håller med.
Så om det finns någon ute i cyberrymden som har Loopia som webhotell kanske han/hon har någon idé hur man gör.